Jag vet hur det känns att få - därför ber jag dig att ge

Det var när jag läste ett reportage I 1177 Region Stockholms tidning nr 4 - 2024, som jag blev inspirerad att dela med mig av mina erfarenheter och fördjupa mig i det här ämnet. Jag tycker nämligen att det är väldigt viktigt att ge blod. 
 
Min egen erfarenhet av att få blod kommer från när jag var 12 år och gick igenom en skoliosoperation. Då hade ny teknik precis kommit och såvitt jag förstår så var det bland annat en smärtpump som inte fungerade riktigt som den skulle. Jag minns dramatik, men inte vad som händer. Det jag vet är att jag blev tvungen att ta emot blod. 
 
Som tolvåring reflekterade jag inte så mycket över det. Jag var väl fullt upptagen med andra tankar, som de flesta i den åldern. Genom åren har jag tänkt mycket och på ett djupare plan förstått blodgivarens betydelse och inser vilken tur det är att blodgivare finns. Dessutom vet jag att de behöver bli fler. 
 
Enligt Socialstyrelsen behöver antalet blodgivare fördubblas om vi ska kunna säkra alla patienters behov och stå starka i kriser. 
 
För mig är det här med att ge blod kört i dagsläget, eftersom jag väger strax under eller över 40 kg. Man måste väga minst 50 kg. Vidare ska man ha fyllt 18 år, vara frisk, ha giltig ID-handling och svenskt personnummer. Man ska också tala och förstå svenska. 
 
Det känns tråkigt att inte kunna ge blod eftersom jag ofta tycker det är roligare att ge än att få. Samtidigt är det ingenting att gräma sig över. 
 
Det finns åtta blodgrupper, som baseras på två system. ABO-systemet och RH-systemet. Fråga mig inte vad det här betyder, men här kommer en liten sammanfattning:
 
Blodgrupp 0- är universalgivare och mest eftertraktad för akutfall. De kan dock bara ta emot från andra 0-grupper. 
 
Blodgrupp AB+ är universalmottagare och mest flexibel för mottagning. 
 
Sällsynta blodgrupper som AB och B- behövs alltid eftersom de är ovanliga. 
 
Vanliga blodgrupper som +0 och +A behövs eftersom många patienter tillhör dem. 
 
Nu kanske ni undrar vilken blodgrupp jag tillhör. Det vet jag faktiskt inte, men ska ta reda på det. 
 
Avslutningsvis vill jag uppmana alla er som kan att boka en tid, rulla upp ärmen och bli hjältar i det tysta. 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

piqow.blogg.se

Jag skriver om politik och samhällsfrågor på ett kanske ibland lite vacklande, funderande sätt. Jag lär mig under bloggens gång. Ett perspektiv som jag har är att jag sitter I rullstol, men att jag koncentrerar mig på andra frågor. Jag vill väl bland annat visa med den här bloggen att jag inte är min rullstol, utan lika mångfacetterad som någon annan. På bloggen finns också egentagna bilder och min "konst" om man nu får kalla det så.

RSS 2.0